Med Vintergäcken till Munkedal och lite av södra Bohuslän

15 maj 2014

På torsdagsmorgonen (15 maj) träffades 30 förhoppningsfulla resenärer på den vanliga samlingsplatsen vid Garden Center för en bussresa med Thomas Touring och vår chaufför Thomas under ledning av Britt som i vanlig ordning beställt ett bra resväder (”Brittsommar?”).

Första stoppet gjordes strax norr om Uddevalla på Anneröds gård där vi vid ankomsten välkomnades av Anders och Marita som försåg oss med smörgås oss kaffe. Till påtåren fick vi dessutom kakor. Medan vi åt berättade Anders, sufflerad av Marita om anläggningens historia och vad som fanns där.

I anslutning till restaurangen och souvenirshopen fanns ett väl tilltaget hägn där det för dagen fanns 9 älgar varav 8 var synliga. Den nionde var en fjolårskalv som nyss stötts bort av kon eftersom hon snart skulle föda årets kalv. Hugade besökare kunde mata lämplig älg med äpplen genom stakets maskor. Ingen risk att bli biten, älgen har inga tänder upptill i framkäken, men det fanns risk för att bli lite sölig av älgens saliv. I biosalongen fick vi se en informationsfilm om älgarna och deras liv över en årsperiod.

Hornen som syns på närbilden på ungtjuren växer under våren och sommaren 2 cm per dygn och kan fullt utvuxna i våra trakter mäta upp till 150 cm mellan spetsarna. I Norrland med sina skoveltjurar kan bredden bli upp mot två meter och levande vikt 700 kg. En skrämd älg kan dessutom komma upp i en hastighet av 60 km i timmen. På anläggningen finns dessutom ett större hägn där man föder upp kronhjortar och ett antal kor av Charleroistyp. För att kunna försörja sig, som Anders påtalade har han tillsammans med sin son en firma som borrar och lägger ner slang för fiberkablar i Bohuslän.

Nästa stopp gjordes vid ett stationshus i Åtorp på den smalspåriga banan mellan bruket i Munkedal och Munkedals hamn vid Gullmarsfjorden (Sveriges enda tröskelfjord).

Härifrån åkte vi en smalspårig (600 mm) järnväg  som anlades 1895  ner till hamnorådet. Av djuphamnen där man lastade olja fanns inte mer kvar än en björkdunge som föreningen planerade att rensa bort. På vägen passerades ett gult hus där hamnkaptenen Carl Petterson bodde. Carls son hette Gustaf som tog sig namnet Thordén och som grundade Uddevallavarvet.

På återvägen fortsatte tåget upp till Munkedals nedre där ett museum var under färdigställande.

Under hela resan fick vi information av tidsenligt uniformerad konduktör. Under en period på 40 och 50-talet byggdes banan om till normalspår. När godstrafiken upphörde och hamnen lades ner byggdes banan om till smalspår igen och är nu en museijärnväg.

Via gamla E6:an (Rikstvåan) tog vi oss ner till Uddevalla och Bohusläns Museum där vi intog lunch i restaurangen, som för hågade kunde avnjutas utomhus. På museet hade vi fri tid att beskåda det som intresserade mest. Där fanns dels de permanenta utställningarna samt ett antal tillfälliga bl a en över resandefolkets och dess historia i Bohuslän. Efter ca 2 timmar gick sedan färden vidare ner mot Kungälv. Även nu undvek Thomas motorvägen och körde i stället längs den gamla sträckningen genom samhällena. Vi gjorde också en avstickare till ett sk vägminne där på en kortare sträcka den ursprungliga beläggningen (smågatsten) fanns bevarad. Mittlinjen markerades av sten i en mörkare kulör.

Sista stoppet gjordes på Kexfabriken i Kungälv, där smörgåskex och godis till kvällens aktiviteter kunde inhandlas.

Resan avslutades där den börjat på morgonen och vi kunde tacka vår reseledare och vår chaufför för ytterligare en väl genomförd endagarsresa. Vi återkommer gärna till nästa resa.

Fler bilder i galleriet. 

Referat och bild: Bror Andersson

Inbjudan till resan