2012-05-24 Vandring i Gallhålan

Denna strålande försommardag företog ett gäng Vintergäckare en vandring i den förtrollande naturen i Gallhålans naturreservat.

Historien om Gallhålan börjar redan under bronsåldern. De äldsta kända fornlämningarna inom naturreservatet utgörs av ett antal gravrösen, som förmodlingen är omkring 3000-2500 år gamla. Utmed sluttningarna ned mot Agntjärn finns också spår av odling, exempelvis odlingterrasser och röjningsrösen. Lämningarna har uppkommit genom jordbruk och avsatts under lång tid. Det äldsta belägget för gårdsnamnet Gallhålan kommer från en jordebok från 1550, men det är mycket möjligt att gården har ännu äldre anor.

På 1600-talet ägdes Gallhålan av en änka, men efter 1669 fanns ingen ägare och gården benämndes öde eller obesutten. Platsen där gårdstomten legat, alltså där boningshus och andra byggnader stått, har lokaliserats till ett läge centralt i naturreservatet.

Från och med början av 1700-talet tog Landvetters prästgård permanent över brukandet av Gallhålans marker. En husman var anställd för att ta hand om driften av gården. Det verkar även som om socknens fattiga och sjuka fått en bostad där.

 Fler foton finns i Bengts webalbum och Christinas webalbum